Nyheter för dig som har tillsyn över stora förbränningsanläggningar
eller anläggningar för förbränning av avfall
18 juni 2013 trädde två nya förordningar i kraft
rörande stora förbränningsanläggningar (SFS 2013:252) och förbränning av avfall
(SFS 2013:253) . Dessa två är en del i Sveriges implementering av
det europeiska industriemissionsdirektivet (IED). För oss på EnviLoop är
förbränning i denna typ av anläggningar vardagsmat och följaktligen har
vi varit mycket angelägna att sätta oss in i den nya lagstiftningen
snabbt, vilket vi har gjort genom att föra diskussioner med
Naturvårdsverket samt genom att diskutera förordningarna med våra
kunder, dvs. verksamhetsutövarna som ska tillämpa lagstiftningen i
verkligheten. Vi har uppmärksammat en mängd större och mindre nyheter
och en viktig förändring är att ni som tillsynmyndigheter av dessa
verksamheter har fått ett mer uttalat ansvar och fler uppgifter att
hålla koll på. I detta nyhetsbrev vill vi ge er lite tips kring sådant
som vi tycker är viktigt vid uppföljningen av de berörda anläggningarna.
Viktigt att alla drar åt samma håll
Just nu pågår arbetet för fullt inom flertalet verksamheter med att
anpassa rutiner och arbetssätt för att leva upp till kraven som följer
av de nya förordningarna om stora förbränningsanläggningar (SFS 2013:252
) och förbränning av avfall (SFS 2013:253). Vi vill gärna belysa de
punkter som är nya och även "gamla krav" som nu blivit tydligare. Detta
eftersom ni som tillsynspersoner nu har ett mer uttalat ansvar och
eftersom vi ser ett behov av att verksamhetsutövare, tillsynsmyndigheter
och konsulter som är verksamma i branschen drar åt samma håll. Det är
viktigt att vi alla uppmärksammar och arbetar för att redovisningen av
kraven blir fullständig och av en god kvalité. På så sätt bidrar vi alla
till att säkerställa kvalitén på utsläppsdata och det underlag som
används för att beskriva hur vi påverkar miljön.
Tillsynsmyndigheten ska följa upp mätningar
I de nya förordningarna framgår det nu tydligt att det är
tillsynsmyndighetens uppgift att följa upp mätningar som enligt krav i de
nya förordningarna ska utföras för kvalitetssäkring av automatiska
mätsystem. Detta omfattar att
verksamhetsutövaren genomför regelbunden intern kontroll (QAL3) och
extern kontroll (QAL2 eller AST) enligt standarden SS-EN 14181. För att
säkerställa att resultaten från dessa mätningar används på rätt sätt bör
ni som tillsynsmyndighet ex. följa upp att rätt korrigeringsfunktioner
används för omräkning av uppmätta emissionsvärden samt att värdena
uppmäts inom det kalibrerade mätområdet. I er roll ingår även att följa
upp hur väl respektive anläggning uppfyller de begränsningsvärden som de
nya förordningarna föreskriver och som numera även är
straffsanktionerade, samt att verksamhetsutövaren har ansökt om de
dispenser som de avser att tillämpa och att undantag från förordningarna
tillämpas på korrekta grunder.
Tydligare krav på funktionskontroll av mätinstrument
Kvalitetssäkring av automatiska mätsystem omfattar utöver
parallellmätningar även funktionskontroll inklusive kontroll av att
mätinstrumentet har ett mätområde som är linjärt (linjäritetskontroll).
Detta krav har förtydligats i de nya förordningarna genom att kravet på
kvalitetssäkring belyses särskilt i en separat paragraf.
Naturvårdsverkets föreskrift (NFS 2004:6) om mätutrustning för
bestämmande av miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid
energiproduktion ställer också krav på att verksamhetsutövaren ska
genomföra kontroller i form av linjäritet, svarstid och detektionsgräns.
Dock skiljer sig dessa krav något jämfört med kraven i SFS 2013:252/253
vilket naturligtvis måste beaktas. En verksamhetsutövare som omfattas av båda SFS 2013:252/253 och NFS
2004:6 bör därför utföra en funktionskontroll som uppfyller kraven från
båda lagstiftningarna. Vår uppfattning är att kunskapen kring detta
hittills har varit begränsad, både hos verksamhetsutövare,
tillsynspersoner och tyvärr även mätkonsulter. Dessa kontroller är dock
mycket viktiga för att säkerställa att mätinstrumenten är i gott skick,
vilket är en förutsättning för att de dyra parallellmätningarna ska
kunna genomföras med gott resultat och inte vara bortkastade. Men denna
är inte minst av vikt för att erhålla tillförlitliga emissionsvärden.
Godkännande av mät- och provtagningspunkter
Ett helt nytt krav i SFS 2013:252 och SFS 2013:253 är
att mät- och provtagningspunkter ska godkännas i samband med
tillståndsprövningen av en nya verksamhet. För befintliga anläggningar
hamnar dock ansvaret för att godkänna detta på den som har tillsynen för
respektive anläggning. Som ni säkert vet så är sista datum för
inlämnande av dessa redovisningar 2014-06-30 och ni ska sedan bilda er
en uppfattning av hur representativa dessa mät- och provtagningspunkter
är, samt delge verksamhetsutövarna ett beslut som de ska följa senast
2015-03-31.
Har detta väckt nya frågor hos dig?
Vi på EnviLoop arbetar som sagt dagligen med dessa
frågor. Vi vill gärna dela med oss av våra kunskaper samt ta del av er
syn på detta. Ni är därför varmt välkomna att anmäla er till vår kurs i
ämnet som vi håller på vårt kontor 28 november. Läs gärna mer om kursen
på vår hemsida. Om ni är flera kollegor som vill lära er mer om detta
kommer vi gärna till er och föreläser.
Självklart är ni även välkomna att höra av er till oss
om ni har frågor eller idéer som ni vill diskutera.
Kontakta gärna Sofia Ericson, 021-10 56 45 eller Håkan Fjäder, 021-10 56 42.
|